Hammarö kyrka
Hammarö kyrka är Värmlands enda och en av Sveriges 11 medeltida träkyrkor. De äldsta delarna av den nuvarande kyrkan tillkom i början av 1300-talet. Man vet att det funnits en kyrka på platsen redan under 1200-talet. Hammarö kyrka var en pilgrimskyrka och pilgrimerna anlände till Hammarö med båt. Kyrkan är tillbyggd 1748 då den blev korskyrka. I sakristian (det gamla koret) finns målningar sannolikt utförda av Mäster Amund. Hammarö kyrka och dess vackra omgivningar erbjuder en fin miljö för livets alla högtider. Det firas som regel gudstjänst varje söndag kl 11. Den rymmer 300 personer och har ramp vid entrén för rullstol och barnvagn.
Öppen sommarkyrka: Hammarö kyrka och Mariakapellet håller öppet dagligen juni - augusti kl. 10-16.
Klockstapeln
Klockstapeln har väggar klädda med rödtjärad spåntäckning, spetshuggen mot norr och rundhuggen i övrigt. Takhuven är försedd med svarttjärad spåntäckning. Fasad och tak renoverades under 1990-talet. Två rundbågiga tornluckor finns i vartdera väderstreck. I norra fasaden finns en fönsterglugg så att klockaren kunde ha kontakt med kyrkan vid ringning. Ingång utgörs av en enkel bräddörr med inristningar i form av initialer.
Klockstapeln uppfördes år 1731 av byggmästare Sven Bryngelsson i Karlstad för 45 daler silvermynt. Till sin hjälp hade han mästarsmeden Lundblad och bleckslagare Kvick. 61 Klockorna är gjutna 1722 (lillklockan) och 1756 (storklockan). Storklockans inskrift lyder: ”Att mina hjärtan, på min bön, sin Gud åkalla; at samla, ropa hjälp, när eld vill överfalla; at boda, när en siäl från kroppen togs till Gud, at lik i jorden göms; det tecknas med mitt liud.”
Pilgrimskapellet
Pilgrimskapellet är beläget bakom Hammarö kyrka. Det öppnades 2008. Huset byggdes år 1838 och tjänade som bårhus fram till mitten av 1900-talet. Sommartid håller kapellet öppet med utställning. Pilgrimskapellet är en plats för stillhet och ro.
Utställning av trägravvårdar: Pilgrimskapellet håller öppet dagligen juni - augusti kl. 10-16.
Stigluckan
Stigluckan i trä med spåntäckta väggar och tak, uppfördes i samband med 1946 års utvidgning och var en gåva av Hammarö hembygdsförening. Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt Einar Lundberg daterade 1934. Stiglucka är en äldre form av port till kyrkogårdsmuren där man i äldre tider också fick stiga över en balk. Balken höll borta oönskade djur.
Hammars gård
Församlingshem sedan 1973.
Belägen intill Hammarö kyrka, ligger Hammars gård med naturskön utsikt över Vänern.
Hammars gårds f.d. mangårdsbyggnad uppfördes år 1828 och är en timrad byggnad i ett och halvt plan med vitpanelade väggar och skiffertak. Byggnaden är den enda kvarstående från den tidigare jordbruksegendomen. Vid sidan av flertalet ekonomibyggnader fanns tidigare en rättarbostad i nordost samt en arbetarbostad invid vägen söder om kyrkan. Hammars gård har dock anor från 1100-talet.
I huset finns en lokal som rymmer sällskap om 50 personer. Hammars gård går att hyra i samband med förrättning, så som dop, vigsel och begravning.
Sommarcafé: Under 6 veckor på sommaren har vi caféverksamhet på Hammars gård, onsdag - söndag mellan kl. 11-17(12-17).
Mariakapellet
Mariakapellet är beläget väster om Hammarö kyrka. Det har funnits som kapell sedan 70-talet men fick en genomgripande renovering med ny färgsättning, nya möbler, väggtextilier och orgel 2002. Mariakapellet används vid begravningar, avsked i samband med dödsfall, dop, vigsel, samt andakt och gudstjänst. Kapellet rymmer 20 personer och är handikappanpassat.
Öppen sommarkyrka: Hammarö kyrka och Mariakapellet håller öppet dagligen juni - augusti kl. 10-16.
Hammarö stavkyrka
Ett spännande fynd gjordes 1931 då kyrkan restaurerades. Under golvet i sakristian hittades sexton plankor som var stavar från en stavkyrka från ca år 1250. Att delar av dagens kyrka är från början av 1300-talet kände man redan till, men nu fanns alltså bevis för en ännu äldre kyrka. Stavarna skickades i väg på dendrokronologi (en metod att datera trä med hjälp av dess årsringar) år 1980 och man kunde då se att fyra av träden som plankorna kom från fälldes på 1240-talet och en femte planka fälldes redan i slutet av 1100-talet. Möjligtvis kan det alltså ha funnits två tidiga stavkyrkor efter varandra.
Kanske var den äldsta byggd av lagmannen Folkvidr som bodde strax intill på gården Hammar på 1170-talet. Plankorna hade nämligen märken och ornament inristade. Det var flätor, ett armborst (skjutvapen), en lilja samt en häst. Men ett av ornamenten var ett livsträd av samma typ som finns på en liljesten från 1100-talet som man tror tillhört lagman Folkvidr.
När kristendomen kom till Värmland i mitten av 1000-talet var det ofta de olika vikingahövdingarna med sina hushåll som var de första att bli kristna. De döpte sig tidigt och byggde ibland kyrkor på sin egen mark, som gårdskyrkor. Ofta finns spår från dessa första kyrkor invid gamla järnåldersgravfält, som en fortsättning på gårdens tidigare religiösa plats. Så skulle det kunna ha varit här vid Hammars gård, eftersom kyrkan byggdes på gårdens marker. Det finns även vissa tecken på att det även funnits en tidig gårdskyrka vid Hovlanda gård.
Stavkyrkor är byggda av stående virke som spänts in i en ram. I Norge finns ett stort antal stavkyrkor kvar, men i Sverige finns endast en bevarad, i Hedared i Västergötland. Lagman Folkvidr på Hammar var gift med Cecilia som var dotter till den norske kungen Sigurd Munn och troligtvis hade familjen samröre med den norska kulturen.
Idag finns dopfunten i täljsten från 1200-talet bevarad från stavkyrkans tid, samt en kalksten med vackert mönster som kallas för liljesten. Sådana stenar höggs under 1100-talet på Kinnekulle. Man tror att stenen hörde till lagman Folkvidrs grav. Den är 187 cm lång och väger 500 kg. Från början var stenen målad röd med silverfärgade mönster. Idag finns liljestenen, dopfunten och några av stavarna förvarade inne i kyrkan och inne i klockstapeln finns fler stavar. I klockstapeln har man faktiskt funnit ännu fler stavkyrkoplankor, som mellanavsats i trapporna upp till kyrkklockorna.
