I det här området på Hammars udde finns en domarring och tre stensättningar som är gravar från järnåldern (500 f Kr – 1050 e Kr).

Gravarna har inte undersökts av arkeologer, men man tror att de är något äldre än det vikingatida gravfältet som ligger 150 m söderut. I Värmland finns ett 20-tal domarringar och flera av dem innehåller brandgravar från järnåldern där resterna av det brända liket placerats i ett lerkärl eller en träask tillsammans med personliga tillhörigheter som smycken, redskap och ibland vapen.

Att gravar med stenar i en ring kallas ”domarringar” beror på att man tidigare trodde att människor hållit ting vid dem, där man till exempel dömde brottslingar och bestämde om äganderätter till mark och fiske. Idag vet man att det är gravar. I och med att lagmannen Folkvidr bodde på Hammars gård på 1100-talet är det ändå lätt att fantisera om att ting hållits här i området även tidigare.

Men hur många stenar ingår i denna domarring? 

Emanuel Ekman skriver 1765 att det var elva stenar som stod i en cirkel kring en tolfte. Men mellan 1822 och 1842 stod en liten backstuga i mitten av stenringen. Här bodde en man och kvinna som arbetade på Hammars gård. Stugan kallades för Björklund och man kan fortfarande ana rester efter spismuren. Domarringen skadades av stugan och 1867 nämns att det bara fanns elva stenar och att den inre ordningen hade ändrats. Sedan har också grus tagits ifrån kullen (en grustäkt) vilket rubbat stenarna ännu mer. Så i dag är det tio eller kanske nio (?) synliga stenar i ringen.

Några meter från domarringen finns fler gravar i form av ett par övertorvade stensättningar. Det är stenar som lagts bredvid varandra i en rund form som är ca fem meter i diameter. Sedan har man täckt med jord eller sand över graven, som växt över med gräs. En bit längre bort, på höger sida av vägen åt öster, finns ytterligare tre sådan här stensättningar.

Varför det är två olika slags gravläggningstraditioner bredvid varandra vet man inte säkert

 Domarringen och stensättningarna kan vara från olika tider, eller så är det något annat i människornas tradition som gjort att de begravt människor olika.

År 2014 hittades även fyra skålgropar (4-5 cm i diameter och 0,5 cm djupa) som människor huggit in på den släta ovansidan av en häll i den östra kanten av domarringen. Skålgroparna är en form av hällristning som ofta ligger i närheten av forntida åkrar. Kanske höggs de in med önskan om en god skörd?